En rolig berättelse jag "lånat" från en av mina idoler Linda&Chocco! Om att vara ihop med en hästtjej :)

                                                  

       "Jag måste erkänna att jag inte tillhör skaran killar som haft något
större behov av att understryka min manlighet. Aldrig har jag tatuerat in några
skräckinjagande motiv på mina överarmar, arm-brytartävligar har jag hållit
mig undan. Nej, jag har känt mig rätt trygg i min manlighet ändå. Men nu
på senare tid har jag börjat tveka på mig själv. Och jag vet helt säkert att
det är wifey och alla andra stalltjejers fel!"

Plus och minus med stallbrudar:
Missförstå mig rätt! Alla tjejerna i stallet är supertrevliga och jag
inser att det finns massor med fördelar att vara gift med en hästtjej. T ex hart
wifey aldrig något emot när man ska iväg en lördagkväll och se fotboll med
grabbarna! Nej, för hon är ändå i stallet och utför sadelvård, tvättar
svansen, sorterar schabrak eller ägnar sig åt andra viktiga sysslor som
absolut inte kan vänta till dagen därpå. Och på inga villkor att hon
skulle få för sig att gnälla över att det läggs ut för mycket pengar på allehanda
teknik prylar, för i jämförelse med de astromiska summorna som spenderas
på hästen är det ingenting.
Men, sen finns det nackdelar också och det är just det som är kruxet...
Utan problem kan jag aceptera lite hästlukt i bilen (jag jobbar på det iaf),
alla sena ankomster - hästfolk tycks nämligen sakna förmågan att hålla tider
och lever helt och fullt efter Alfons Åberg devisen "jag ska bara". Men det
faktum att tjejerna i stallet så totalt får mitt manliga ego att sjunka
till lägsta nivå, det har jag sannerligen svårt att acceptera! I mitt stilla
sinne har jag haft en inre bild av mig själv av en stor, stark, och mycket
handlings kraftig individ. Men så kommer man till landet annorlunda (dvs
stallet) och självbilden rasar i en faslig fart.

Och inte undra på när man där möts av:
Tjejer, starka som oxar, som får höbalarna att se ut som flirtkulor när de
svingar dem från ett ställe till ett annat.

Tjejer med E-körkort som utan att blinka fickparkerar det ena ekipaget
efter det andra medan man själv har svårt att backa en meter eftersom
back sensorerna sslås ur så fort trailern häktats på.

Tjejer som byter däck på bil och trailer fortare än en själv hinner så
mycket som lossa första bulten.

Tjejer som i hög fart störtar från hästryggen ner på marken, slår sig
halvt sönder och samman och som utan att blinka raskt hoppar upp på tyggen
igen och börjar om från början. Hade det varit fotboll och liknande
smällar
inträffat hade rött kort tilldelats, båren plockats fram och en lång
sjukhusvistelse hade varit att vänta.

Tjejer som mockar, fyller vattenhinkar, fyller höpåsar samtidigt medan en
själv har fullt sjå att utföra sysslorna var för sig.

Och skulle man någon gång erbjuda sina tjänster i stallet får man allt som
oftast höra att: " Gå en sväng med hunden - det går fortare om jag gör det
själv." Så inte är det annant än rätt att wifey får bära skulden till mitt
bristande självförtroende och den pinfärska draken på min högra biceps!!"

Hade ju tänkt ta hem hästen i mars-april och börja rida så fort hon kom hit men.... istället blir det operation 15 mars! Ska ta bort en tvillingcysta och vad jag förstått är det väl inte läge att hoppa upp i sadeln så där direkt efter  

Ska väl bli skönt att bli av med den men det hade ju absolut varit bättre om dom tagit mej på allvar liiiiiite tidigare. Sjukvården envisades med att det var en förstoppning. Men förra veckan blev jag arg och fick faktiskt en tid på fredagen och han ville då skicka mej direkt till kirurgakuten! ja hu va brått det blev helt plötsligt   Hade jag dock inte alls lust och tid till, skulle ju till västervik och äta smörgåstårta!!!! Efter fyra timmar på akuten och två blodprov senare kom vi äntligen iväg dit!!

Nåja....vad är väl en bal på slottet.....